måndag 3 maj 2010

Kurt Wered om norsk yoga

Jag har naturligtvis aldrig brytt mig om New Age-flum men när en bekant rekommenderade ett besök på Nasjonal Yoga Sentrum i Oslo, begav jag mig dit. Det här sades nämligen vara en plats där man medvetet anknyter till den stora Traditionen genom fysisk fostran och dessutom kultiverar en exklusivt manlig miljö. Jag blev inte besviken, måhända en smula förbryllad men ännu mer imponerad.

Instruktören Ashanti Quisling var vänlig nog att förklara filsofin bakom Nasjonal Yoga Sentrum. Det är Norges och kanske Skandinaviens enda sant Traditionalistiska Yogaskola, helgad åt Wotan/Odin. Genom att kombinera indisk askes med vikingarnas kämpalek fostrar man här en manlig kropp och ett manligt sinne, starka nog att stå emot krämarliberalismen med dess konsumtionskultur. Sentrumet har funnits i tio år och har hunnit samla ett hundratal hängivna medlemmar: "Yogahirdens vännir", som man kallar sig.

Särskilt imponerad blev jag av den fromhet som genomsyrar Nasjonal Yoga Sentrum och som är märkbar också för den tillfällige besökaren. Det här handlar inte om "fitness" utan om radikal underkastelse. Den traditionalistiska yogan är, i sanning, en krigarnas och vikingarnas väg och dess dygder syntes mig förkroppsligade hos den muskulöse Ashanti. Efter att ha demonstrerat några av skolans specifika asanas visade han mig också den stavmoské som man låtit uppföra bakom sentret. En enastående vacker byggnad, dominerad av en fem meter hög Odinfigur i stål och granit.

Jag hann också delta i den raffinerade mjödceremoni för vilken Yogahirdens vännir blivit bekanta för en större allmänhet. Jag satt länge fascinerad av den elegans med vilken min värd förberedde och serverade det skummande mjödet i utsökta dryckeshorn. Min entusiasm måste ha synts, för innan jag gick erbjöds jag också en darshan med Ashanti vid vilken jag tog emot namnet Vidkun.

Förnyad, föryngrad till kropp och själ steg jag åter ut på Oslos larmande gator. Stolt och reslig som en sann viking promenerade jag tillbaks till mitt hotell. Även om Hockeyn förblir min väg, är jag övertygad om att detta slags yoga på asateologisk grund har framtiden för sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar