LHC: defaitister och hjältar

"Jag skulle gärna säga SM-guld, men tyvärr är det inte så enkelt", säger LHC-tränaren Slavomir Lener i en intervju i Corren och ger därmed ytterligare ett exempel på den skamlöst defaitistiska hållning som under Leners tid som tränare spridit sig som en elakartad kräfta i den östgötska hockeykroppen. "Vi har inte spelat bra på slutet, speciellt inte mot Brynäs (3-6). Vi var inte tillräckligt skärpta i defensiven och inte nog heta framför mål", fortsätter Lener sitt halvhjärtade pladdrande och avslutar med vad som måste vara säsongens fånigaste klyscha: "Misstagen får inte bli en tendens".

För en tränare med ett uns av heder hade det varit

en självklarhet att avgå efter förra säsongens nesliga förlust. Att en krämartyp som Lener tillåts sitta kvar på sin välbetalda post år efter år är givetvis en skandal som gör rötan inom LHC fullkomligt uppenbar. Med sina senaste uttalanden visar Lener dessutom att han inte bara är inkompetent och korrupt - utan också fullkomligt amoralisk och hållningslös.Om Lener inte avgår innan säsongens slut, och om LHC:s supportrar inte en gång för alla gör upp med de korrupta elementen inom lagets styrelse kommer lagets hängivna supportrar att vända sig mot LHC. Vårt tålamod har frestats länge nog.

Mot bakgrund av LHC-ledningens cynism, korruption och defaitism framstår individuella spelares insatser som häpnadsväckande. Jag tänker särskilt på Mikael Håkanson som, trots skallskador tränar på egen hand inför matchen mot Rögle nästa vecka och reservmålvakten Christian Engstrand som efter en tids konvalescent nu åter befinner sig i hetluften. Det är sådana män som visar att visionen om en hård och heroisk hockey ännu är levande.

Att Lener förmår möta deras blickar avslöjar hycklaren.